Självupptagenheten blir outhärdlig
Historien om en våldsutsatt, fattig, homosexuell arbetargrabb från en by i norra Frankrike är inte bara historien om Édouard Louis. Det är också kärnhistorien i samtliga av hans hittills utkomna romaner. Louis debuterade med ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule”(på svenska ), och den råa, rasande, hjärtslitande uppväxtskildringen gjorde snart global succé. När man läser är det inte svårt att förstå varför. Den åriga Louis prosa är rytmisk, detaljrik och växlar sömlöst mellan slangrepliker, berättande och inre monologer. Hans perspektiv på sin egen klassresa är skärande oromantiskt, vilket skapar en befriande känsla av ärlighet inför såväl samhället och hans familj som hans egna tankar och upplevelser.
Men Louis framgångar är också symptomatiska för vår tids sug efter självupplevda berättelser, helst av människor som genomlevt förtryck men trots det lyckats slå igenom. Att han med såväl andra, tredje, fjärde och den ännu inte översatta femte romanen fortsätter att skriva om sina egna erfarenheter har alltså inte inneburit något hinder för hans framgångar, snarare tvärtom. Louis har växlat såväl berättartekniker som fokus: den andra boken kretsar
En försoningsgåva till en mamma man har lämnat
Få skildrar avgrunden en klassresa skapar bättre än Édouard Louis
Uppdaterad | Publicerad
Det är oftast de våldsamma, missbrukande papporna böckerna skrivs om, kanske särskilt när det handlar om fattigdom eller klass. Mammorna får stå tillbaka i litteraturen av det enkla skälet att de mer sällan är skyldiga till brotten som begåtts.
Så också i Édouard Louis författarskap där fadern är centralgestalten kring vilken han byggt både sin personliga uppgörelse och sin politiska anklagelseakt.
I En kvinnas frigörelse vill Louis återupprätta mamman, ärerädda henne och ge morsan Monique både agens och egen framåtrörelse. Han skriver att han vill förklara och förstå hennes liv. Komma bort från den tid då han levde sitt liv som om han aldrig hade känt henne. Boken recenserades i Aftonbladet kultur redan när den utkom på originalspråk men återaktualiseras nu när Marianne Tufvessons översättning presenterar den för en bredare svensk publik.
Texten upprepar sig, både via ordväxlingar och scener som funnits med i författarens tidigare böcker, och genom att Louis återanvänder fraser och meningar som först förekommer mitt
Recension: Louis, Édouard; En kvinnas frigörelse;
Det är inte ofta jag får böcker i julklapp, men min man brukar veta vad som funkar. I morgonpresent fick jag Édouard Louis En kvinnas frigörelse. Det är den första boken av Édouard Louis jag läser och den här boken handlar om hans mamma. Boken är utgiven på Wahlström och Widstrand.
Édouard Louis har haft ett knepigt förhållande till sin mamma i hela sitt liv. Han har skämts för henne och förnekat henne. Innan Édouard föddes levde mamman med en våldsam man. Hon lämnade honom och sina två barn och hittade en ny man, Édouards pappa. Det dröjde inte länge förrän mönstret upprepade sig. Livet blev precis likadant som förut. men Édouards mamma har ett driv i sig, ett driv att komma upp från fattigdomen och skapa en bättre framtid för sina barn. Édouard ska komma att lyckas, men han var hela tiden den udda fågeln i familjen. Flera av hans syskon har gått samma väg som föräldrarna och lever i förhållanden där de slår eller blir slagna. men mamman ska själv komma att ta tag i sitt liv.
En kvinnas frigörelse handlar precis som det låter om mammans frigörelse från sina destruktiva förhållanden. Det var en kort, men inte
suzyq's review against another edition
Go to review page
hopefulreflectivefast-paced
Content Warnings
Content Warnings
Graphic: Domestic abuse
Moderate: Alcoholism
alymont's review against another edition
Go to review page
A quick page read about his mother’s struggles & changes. Themes included abusive relationships & moving through social classes & the complexities of both as well as the cycle of abuse. I just felt the author was a little too hard on his mom at times, but I understand that was to show how his perspective & understanding of her was a transformation as well.
rexlegendi's review against another edition
Go to review page
Édouard Louis () is één van mijn favoriete schrijvers, al is zijn oeuvre tot nog toe altijd kort en autobiografisch geweest. Ik vreesde bij het verschijnen van Combats et métamorphoses d’une femme daarom dat het wellicht teveel van het goede zou worden.
Hoewel ik me onverminderd verheug op een grotere, fictieve roman van Louis, viel dit boekje over het leven van zijn moeder me niet tegen. Opnieuw gaat het over armoede en sociale mobiliteit, waarin ditmaal de vrouw centraal staa
Tunt men ömsint om en mor
LitteraturMagazinet recenserar
Foto: Jean Francois Robert/modds
Édouard Louis har i uppmärksammade böcker tidigare skildrat sin barndom och sin far. LitteraturMagazinets Anne-Charlotte Östman som läst hans nya bok om modern Monique, finner likheter med en annan stor fransk författare.
Édouard Louis skriver i det lilla formatet. Jag kommer att tänka på novellserien Entimmesboken. Hans senaste bok, “En kvinnas frigörelse” tar inte mer än en timma att läsa. Den är spatiöst redigerad över sidor. En annan författare som också gett ut tunna böcker är Annie Ernaux. De två har i själva verket mycket mer gemensamt än det litterära formatet.
Ernaux, född , kan betraktas som Louis förebild när det gäller att skildra de lägre samhällsskikten. Båda är födda i norra Frankrike, Louis i Picardie, Ernaux i Normandie. Ernaux föräldrar drev en liten affärsverksamhet med butik och kafé. Louis, född , kommer från en fattigare familj. Fad