astieel.pages.dev

Kritisk längd lättkonstruktion

Knäcklängder

   \({P_{\rm cr}} = {\pi ^2}\frac{{E \cdot I}}{{{{\left( {\beta \cdot L} \right)}^2}}}\)

där β · L är den ”effektiva längden” som definierar längden mellan två nollpunkter av den deformerade formen. Med andra ord så är β · L den längd som motsvarar längden av en pelare med fullständigt friktionsfria leder som knäcks vid samma last som pelaren med ofullständigt ledade infästningar.

Figur  ger teoretiska β-värden för ideala förhållanden där pelarändarnas rotation eller förskjutning är antingen fullständigt eller inte alls förhindrad. Den helt och hållet fast inspända nedre änden, som visas i a), b), c) och e) i figur , uppnås endast om pelaren är så stadigt förankrad i grunden att infästningens rotation kan antas vara försumbar. Inspänningsförhållandena i pelartoppen som visas i a), c) och f) kan användas om pelaren är fast inspänd i en balk som är flera gånger st

Jag vill lära mig hur jag kan räkna ut kritisk längd på olika ledare. Jag har kollat lite på internet och det verkar som att alla använder olika formler för att räkna ut den kritiska längden. Vissa säger också att "kritisk längd" är lite luddigt räknat då det finns inget svart och vitt. Men en god rekommendation är att alltid ha korta ledarbanor, oavsett.

Men jag tänkte att istället för att bara räkna och titta på siffror, så borde man istället förstå syftet.
Jag tänker mig en fyrkantsvåg som signal som går från en enhet till en annan enhet. När signalen går från låg till hög så blir det en stigtid. När signalen går från hög till låg så blir det en falltid. Stigtiden och falltiden ska vara ungefär samma. Men det är en tid i alla fall!

Så om man har lite fördröjning i ledaren, så kan en stigtid på början av ledaren, vara en falltid på slutet av ledaren. Alltså en 90 graders fasförskjutning. Målet är att undvika detta.
Då tänkte jag fråga er:

Hur gör ni när ni räknar på kritisk längd?
Jag brukar sammanfatta alla mina ledarbanor så här. Ni ser att ledarna är har ungefär samma längd. Men jag har inte räknat på om längderna är OK. Jag tänkte börja där då det är mycket annat man mås

Takbalkar av lättbalk i ett fack

  • Lättbalkar av typ H, HI och HB tillverkas enligt ETA 12/
  • Lättbalkar av typ H, HI och HB med flänsar av konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C30 och med liv av 10 mm spånskiva av typ P5.
  • Centrumavstånd (C) 1 mm (se omräkningsfaktorer nedan för centrumavstånd (C) mm).
  • Maximal taklutning 6°.
  • Inga snöfickor.
  • Takbalkarnas överkanter måste avsträvas mot vippning med skivor eller åsar med maximalt centrumavstånd:
    Lättbalk typHHIHB
    Centrumavstånd (mm)1
  • Dimensionering enligt Boverkets konstruktionsregler,
    EKS 12 (BFS ).
  • L1 avser minsta upplagslängd för att undvika att takbalkens liv bucklar. Punktlast från eventuell ovanförliggande konstruktion antas inte belasta takbalken.
  • Säkerhetsklass 2. Klimatklass 2.
  • Nedböjningen av karakteristisk lastkombination tillsammans med långtidseffekten av kvasipermanent lastkombination, har begränsats till det minsta av 20 mm eller 1/ av spännvidden.

 

Takbalkens dimension (mm)

 

 

 

Takbalkens hå

.

.