Släktskapsrelation
En släktskapsrelation är en relation mellan två människor som är släkt, dvs. är direkt eller indirekt förenade genom blodsband eller äktenskap. Oftast används de kortare termerna släktskap eller släktband. Beteckningen släktsamband används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd. Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i byn ofta var mer eller mindre nära släkt med varandra, utan att man till vardags brydde sig om att precisera släktskapsrelationen. När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett "släktsamband". Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes.
Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i släkten redan påbörjat denna klassresa, ligger det nära till hands, att haka på och använda samma efternamn. Det gäller speciellt, om namnet direkt eller indirekt ger upplysning om den ort, varifrån de a
Släktgårdar fascinerar mig. Hur de gått i arv och att de gått i arv, i många fall under flera hundra år. Jag känner till en gård som gått i arv i samma släkt sedan talet. Det är Nämndemansgården i Tryserum. Finns det fler gårdar med så lång släkthistoria?
I min släkt finns flera släktgårdar där vår släkt funnits åtminstone sedan talet. En vet jag att en förfader ägde redan på den tiden när Halland var danskt. Min pappa föddes på en gård där nu femte generationen bor.
Gården där min pappa föddes heter Knalla och ligger i Rolfstorps socken. Bild från familjealbumet, troligen från talet.
Mangårdsbyggnaden till en av gårdarna i Övre Hjärtared i Ullareds socken. Här har min släkt bott sedan talet. När jag åkte dit för att ta en titt på gården för ett par år sedan träffade jag på ägaren, som är min sjumänning. Eget foto.
Det är ganska svindlande tidsrymder ibland. Flera hundra år. Generation efter generation. Jag funderar på vad som fått dem att stanna. Kärlek till platsen och känslan för ett arv att förvalta?
Som släktforskare är det ju tacksamt att kunna följa en släktgren på en och samma gård. Inget direkt letande i kyrkböckerna utan mer att slå upp, åtminstone så lå
Författare Ämne: Sysslingar och bryllingar (läst gånger)
Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för
Köp och SäljHär kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp. Se de senast inlagda annonserna |
Brylling
Brylling, eller fyrmänning, är släktskapet mellan två personer där en av den ena personens föräldrar är syssling (tremänning) till en av den andra personens föräldrar.[1]
En brylling till en person är sålunda barnbarn till en kusin till personens farfar, farmor, morfar eller mormor.[2][3] Bryllingar har 12,5 procent gemensamma förfäder. Om bryllingarna är släkt med varandra på flera sätt kan de emellertid ha fler gemensamma förfäder (många är släkt på flera sätt om man ser några hundra år tillbaka i antavlan och alla är det om man går mycket långt tillbaka i tiden).
Olika typer av bryllingar
Om föräldrarna är halvsysslingar, det vill säga barnbarn till två halvsyskon, kan bryllingarna kallas halvbryllingar. Halvbryllingar har 6,25 procent gemensamma förfäder.
Två personer kan vara bryllingar och halvbryllingar till varandra på flera olika sätt samtidigt.
Synonymer
- Fyrmänning – Fyrmänningars barn kallas femmänningar, deras barn sexmänningar och så vidare.
- B-kusin – På Gotland använder man benämningen B-kusin, liksom A-kusin för syssling. Därefter skulle kommande led kunna kalla
.