Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan.
Bild: Okänd
Det feodala systemet gick ut på att kungen band stormännen tätare till sig genom att dela ut landområden som de själva kunde kontrollera och beskatta. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.
Ett feodalt samhälle växer fram
Efter en våldsam kamp på liv och död mellan fyra bröder styrdes Sverige från och med av Magnus Ladulås, son till Birger jarl av Folkungaätten. Denna familj regerade i fyra generationer från till
Under Folkungaättens styre växte ett totalt nytt samhälle fram. Överst i samhällspyramiden stod kungen, uppburen av adeln och prästerna, som ingendera behöver betala skatt. Närmast under dem finns den nya klassen av borgare i städerna, och under dem kom de 95 procent av befolkningen som bodde på landet, slet med jorden, var fiskare och
Frälse
Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska frelsi, fornsvenska frælse, finska rälssi, en bildning till fræls "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med fri hals).[1] Det reglerade, världsliga svenska frälset infördes av kung Magnus Ladulås med Alsnö stadga vid Alsnö hus år Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl.[2] Frälse var under medeltiden en titel för en gårdsägande bonde fri från beskattning, alltså frälst från skatt,[3][4][5] så länge gården gavs frälsestatus, och titeln ärvdes inte med automatik. Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var regale: jakt-, vatten-, bergs- och skogsregale. Inte heller detta betalade adeln skatt eller avrad för.
Bakgrund
Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till frälset, huruvida aristokratin som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder (odal) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till
OFRÄLSE ω3~fräl2se, n.; best. -et.
Ordformer
(ofrälse (-ällse o. d.) osv. ofrälsi (: ofrelsis Bonde))
Etymologi
[fsv. ofrälse, ofrihet; jfr isl. úfrelsi, ofrihet; av O- 1 o. FRÄLSE, sbst., l. avledn. av OFRÄLS]
1) (&#x;) ofrihet; träldom; jfr FRÄLSE, sbst. 3, OFRÄLS 1. Stiernhielm Fateb. B 3 b(). (Islänningarna, som förbjudits resa hem från Norge, tyckte) at emot them blef en .. swår obillighet föröfwad, klagandes .. öfwer thetta sit ofrälse. Peringskiöld Hkr. 1: (; isl. orig.: ufrelse). Strinnholm Hist. 2: (; isl. orig.: ufrelsi); jfr 2.
2) (&#x;) saknad av frihet från utskylder till kronan (för gods l. hemman o. d.), skattskyldighet; äv. om samhällsställning som åtföljer (l. urspr. utmärkts av) dylik skattskyldighet, oadligt stånd; särsk. i uttr. gifta sig l. avla barn o. d. i ofrälse, gifta sig osv. med oadlig person; jfr FRÄLSE, sbst. 5, OFRÄLS 2. (Adlig ogift kvinnas l. änkas) barn som hon i ofrälse afler, ware skildh widh alt Jordegodz arff. Schmedeman Just. (). Stiernhielm Fateb. C 1 b(). Hennes syster är .. gift i ofrälse. Forssell Hist. 1: (; efter handl. fr. ).
3) (numera nästan bl. om ä. förh.) sammanfattande, om oadliga personer l. de oadlig
Ofrälse Synonymer och annat ord för Ofrälse Korsord
Lista över synonymer för ordet OFRÄLSE och 43 liknande ord med samma längd och användbara för att lösa ordlekar, korsord och olika frågespel.
Synonym
| Synonym | Bokstäver |
|---|---|
| Aristokratisk | 13 |
| Borgerlig | 9 |
Frälset i medeltidens Sverige
Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning.
Bild: Universitätsbibliothek Heidelberg
Kungen var beroende av många medhjälpare för att styra sitt rike. Under medeltiden användes inte termen adel utan frälse. Ordet är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals” och syftade på de människor som åtnjöt särskilda förmåner, som var ”frälsta” från att betala skatt.
Frälsets uppkomst
Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången av Johan Sverkersson år samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping Senare fastslogs att kyrkojord från tiden före Birger Magnussons kröning skulle räknas som skattefri, medan kyrkojord som förvärvats efter detta år måste ha särskilda privilegier för att betraktas som frälsejord. De ytterligare försök att inskränka kyrkans privilegier eller genom reduktion (se nedan) tillägna sig dess jord som kungamakten gjorde under medeltiden fick dock ingen större framgång. Vid medeltidens slut beräknas kyrkan ha ägt ungefär en femtedel av all jord i Sverig