Utvecklande av resurstilldelningssystemet för högre utbildning
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka näringslivets möjlighet att i samverkan med lärosätena utveckla högre utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av resurstilldelningssystemet till högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
På senare år har viktiga steg tagits för att skapa bättre förutsättningar för vidareutbildning liksom för omställningsutbildning. Bland annat har ett nytt omställningsstudiestöd införts och regeringen har vidtagit åtgärder för att trygga att lärosätenas utbildningsutbud utvecklas med hänsyn till det nya studiestödet och utifrån yrkesverksamma personers förutsättningar. Ytterligare steg behöver tas för att förbättra förutsättningarna för vidareutbildning och för omställningsutbildning. Därför behöver ersättningsmodellerna för högre utbildning ses över för att skapa bättre incitament att utveckla och erbjuda utbildningar utformade för yrkesverksamma. Ytterligare steg behöver också tas för att säkra att högre
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser, som andel av BNP, på högre utbildning och forskning. Den ökade resurstilldelningen verkar dock inte ha lett till ökad kvalitet eller större effektiviteten i systemet. Forskningsprojektet ”Högre utbildning och forskning” har tagit ett samlat grepp om den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning.
Några av de frågor som SNS på olika sätt har belyst inom projektet är: Hur kan universitet och högskolor i framtiden möta arbetsmarknadens ökande efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser? Vilken roll har den högre utbildningen för organiseringen av det livslånga lärandet? Hur bör samspelet mellan forskning och högre utbildning utformas? Och hur skapas goda förutsättningar för forskning och nyttiggörande av forskningsresultat som bidrar till samhällsutvecklingen?
Projektet startade och avslutades i februari
19 välmeriterade forskare inom nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk historia, juridik, artificiell intelligens, entreprenörskap, statsvetenskap, socialt arbete och forskningspolitik har varit involverade i projektet. En namnkunnig referensgrupp har följt projektet
Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri för svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd inom Sverige och övriga EU, EES eller Schweiz. Utbildningen finansieras genom anslag från staten.
Högskolan tilldelas anslag i två skilda potter: en för forskning och en för utbildning. Utbildningsanslagen baseras i sin tur på två komponenter: Dels antalet registrerade helårsstudenter (HST), dels antalet studenter som slutför sina kurser och tar högskolepoäng. Den exakta ersättningen för varje student varierar även mellan olika ämnesområden.
SFS har länge varit kritiska till att lärosätena är beroende av att studenterna slutför sina kurser och tar alla sina högskolepoäng för att lärosätena ska få full ersättning. Det leder till att utbildningar som behöver höja kvaliteten istället får mindre resurser. Dessutom skapar det incitament att släppa igenom fler studenter.
beslutade SFS medlemskårer att organisationens fokusfråga de följande tre åren skulle vara just högskolans resurstilldelningssystem. Arbetet påbörjades hösten och löpte till och med våren
Styr- och resursutredningen (Strut)
tillsattes en utredning av högskolans resurstilldelning och styrs
Positivt regeringsbesked om högskolans resurstilldelning
Att tillsätta en utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem är en fråga som Svenskt Näringsliv drivit länge.
Bakgrunden är att det är viktigt att de resurser som avsätts för utbildning måste används effektivt. Vi delar därför regeringens målsättning om ”att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av högskoleutbildning”.
I budgetpropositionen framgår att regeringen tillsätter en utredning för att utveckla styrningen av högskoleutbildningar så att de i större utsträckning omfattar ämnesområden som speglar samhällets och arbetsmarknadens behov. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning ska ses över samtidigt som lärosätenas autonomi och rådighet ska värnas.
Svenskt Näringsliv har tillsammans med Strategirådet i en rapport visat att en bättre matchning mellan utbudet av högskoleutbildningar och arbetsmarknadens behov kan innebära ett tillskott på nästan miljarder till svensk BNP under en tioårsperiod. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns således stora mervärden med en strukturreform.
.