Intressant fakta och historik om semlor
Semlans dag
Fettisdagen eller semmeldagen inträffar varje år 40 dagar före påsk.
Välkända semlor i historien
Det finns några semlor som är kända än andra under historiens gång. De mest kända semlorna är:
- Ture Sventons temlor (han hade talfel som gjorde att semla blev temla) som han köpte på landets enda fackmässigt skötta konditoriTosa (Rosa) på Drottninggatan i Stockholm.
- Selma Lagerlöf som är den enda Semlan eller semlan som fått Nobelpris.
- De bakade semlokakor blandade med olio som finns beskrivna i Gustav Vasas bibel.
- Kung Adolf Fredrik dog den e februari år som var fettisdagen efter att ha förätit sig på semlor. Sanningen är att han även åt massor med hummer, kaviar, böckling och surkål samt drack stora mängder champagnevin samma dag.
Allt du behöver för att göra supergoda semlor finns oss
Mer fakta om semlor
Här kan du hitta mycket gott och kul om semlor och varifrån semlan kommer.
När började vi äta semlor i Sverige?
Här bör tilläggas att bruket av semlor noterades i Stockholm först år och att vetebröd inte blev vanligt förekommande i svenska hem förrän mot slutet av talet. Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare.
Läs mer
Följaktligen, vad kostar en semla ?
Pris: 45 kr. Vikt: g. Från bagarvännerna Alexandra Dunér och Charlotte Clemedtson på Gärdet kommer en riktig tungviktar-semla med len och fin grädde och mycket sötma som får två jurymedlemmar att hoppa högt av glädje. Vad kostar en semla på ICA? Traditionell semla
Den traditionella fastlagsbullen är en klassiker – ljust vetebröd fyllt med mandelmassa omringad av krämig grädde. En gammal favorit som alltid går hem!
Man kan också fråga vad kostar en semla på seven eleven?
Just nu får du en liten kaffe och en mumsig minisemla för bara 23 kr. Var kan man köpa små semlor? Om du vill äta många eller om du tycker att vår vanliga semla är för stor så har vi tagit fram en minisemla. Traditionell semla gjord på en slät vetebulle smaksatt med kardemumma. Fyllning av söt mandel och fluffig grädde. Locket är pudrat med flo
En semla kan gå under många namn; exempelvis fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller – om den äts med varm mjölk – hetvägg. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen. Här är ytterligare tio fakta som du bör känna till om något som du kanske äter mer av än du borde (?).
Visst tusan är det fint mjöl…
Namnet kan tyckas låta väldigt svenskt – men i själva verket är det ett lånord från det latinska språket. Semla kommer nämligen från &#;simila&#;, vilket betyder &#;fint mjöl&#;. [källa]
Grannländerna har fel…!
I grannländerna Norge och Danmark skiljer sig semlan gentemot vår svenska traditionella semla. Där får du den istället med stor sannolikhet med sylt istället för mandelmassa. [källa]
Sjuka mängder semlor…
Årligen säljs det uppemot 40 semlor i vårt avlånga land. Och inte nog med detta; även gräddförsäljningen går upp med cirka 40% under fettisdagsveckan. [källa]
Så populär att den nämns i bibeln…
Första gången semlan omnämns i skrift i Sver
Semla
- För vad som på finlandssvenska heter semla, se småfranska. För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är en sorts bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Estland, och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.
Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla på finska. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa, vilket även är vanligt i Finland, och ibland även vaniljkräm.[1] Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.
Historia
[red.