Fakta om Turkiet
Om SO-rummet
SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade webbplats för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till flera tusen ämnestexter och pedagogiska filmer samt tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten.
SO-rummet riktar sig i första hand till elever och lärare på mellanstadiet (åk ), högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.
Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.
Läs om vilka som står bakom webbplatsen >
Användning av material
För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller
Turkiet är känt för sin oerhört rika proveniens där en lång rad kulturer historiskt sett blomstrat. Idag är landet hem till många miljoner människor och i ett globalt sammanhang är Turkiet en viktig spelare. Men med alla dessa invånare – hur stort är de facto Turkiet? Vi jämför i en europeisk kontext och utforskar hur stort Turkiet är ur flera vinklar.
Hur stort är Turkiet mätt i area?
Turkiet som land har en fascinerande historia. Konstantinopel – numera den turkiska staden Istanbul – var på tiden det begav sig det Bysantinska rikets huvudstad. Än idag är Turkiet en central makthavare även om Bysantinska rikets (och senare Osmanska rikets) storhetstid är förbi sedan länge och den geografiska kartan har ritats om. På frågan hur stort Turkiet är, handlar det dock fortfarande om väsentliga landytor.
Enligt det Utrikespolitiska institutet (UI) är Turkiet kvadratkilometer stort till ytan sett. Det gör landet till det e största i världen. Trots att den större delen av Turkiet är geografiskt beläget i Asien räknas det traditionellt sett tillhöra Europa. Gränsdragningen mellan kontinenterna brukar dras genom just metropolen Istanbul. År har Turkiet en befolkningsmängd som uppgår
Turkiet
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Ankara |
| Etniska grupper: | Turkar %, kurder 19%, andra minoriteter % () |
| Språk: | Turkiska, kurdiska, dimli, azeri, kabardian |
| Religion: | Muslimer 99,8 %, andra/ospecificerad/ingen 0,2 % |
| Befolkningsantal: | 85,, () |
| Statsskick: | Presidentstyre |
| Area: | kvadratkilometer |
| Valuta: | Turkisk lira |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 37 PPP$ |
| Nationaldag: | 29 oktober |
Geografi
Turkiet ligger där Europa möter Asien, och vid det viktiga Bosporensundet, som är ingången till Svarta havet. I norr ligger kusten mot Svarta havet, i väster mot Egeiska havet och i söder kusten mot Medelhavet. I öster bildar branta bergskedjor naturliga gränser mot grannländerna Irak och Iran. Bergsområden dominerar också större delen av inlandet, där medelhöjden är 1 meter över havet. I de västra delarna av landet består landskapet av låglänta slätter som är idealiska för jordbruk.
Turkiet ligger mellan flera tektoniska plattor. Detta har lett till frekventa jordbävningar, ofta med katastrofala konsekvenser. Den senaste stora jordbävningen inträffade i februari och lämnade många döda och skadade. Klimatet är mycket varier
Turkiet – Geografi och klimat
Turkiets kärnland – halvön Anatolien, också kallad Mindre Asien – skjuter ut från den asiatiska kontinenten i riktning mot Europa, mellan Svarta havet i norr och Medelhavet i söder.
Svarta havet och Medelhavet förbinds av två smala sund, Bosporen och Dardanellerna, samt den mellanliggande Marmarasjön. Sunden bildar en naturlig gräns mellan Anatolien och den lilla europeiska delen av Turkiet på Balkan.
Bosporen och Dardanellerna är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder. Enligt Montreuxkonventionen från måste Turkiet i fredstid låta handelsfartyg från alla länder passera, även utan lots. Sunden är svårnavigerade, och kollisioner och grundstötningar inträffar. började man anlägga en kanal för fartygstrafik mellan Marmarasjön och Svarta havet för att avlasta Bosporen. Där skulle Turkiet också kunna ta betalt av passerande fartyg.
(Montreuxkonventionen syftar till att begränsa trafik med krigsfartyg. Länder som inte har kust mot Svarta havet måste avisera pa
.