Ratios seminarium om "Rationalitetens gränser" Yxtaholm den oktober
Det rationella i modernismen
Av Hans L Zetterberg
Rationaliteten och dess gränser var ett ämne för Herakles, Platon och Aristoteles. Men vi kan nöja oss med att stanna inför rationaliteten i den nya tiden. Rationaliteten är den första och viktigaste ingrediensen i den europeiskamodernismen, en historisk kraft att räkna med från och med och talen.
Modernismen formades från början under ett baner med slagordenförnuftstro ochteknik. Här kunde man gå i Descartes efterföljd, om man var filosofiskt sinnad, eller i Diderots efterföljd, om man var road av vetenskap och teknik. Det blev som vi vet ett mäktigt tåg. Här finns Kant, Smith, Hegel, Marx, Newton, Darwin.
Hela tiden har givetvis funnits begåvade tvivlare. Pascal, som var Descartes samtida, satte — åtminstone i ett sammanhang — hjärtats skäl lika högt som förnuftets skäl. Och Shakespeares Hamlet säger som bekant:"There are more things in heaven and earth, Horatio, than are dreamt of in your philosophy." På Diderots tid fanns också Swedenborg, Zizendorf och Rousseau. Och på det tal som gav oss så mycket av rationell ve
Max Weber: Rationality and Rationalisation
Max Weber: Rationality and Rationalisation
Max Weber, one of the founding fathers of sociology, made significant contributions to our understanding of society through his concepts of rationality and rationalisation. These ideas form the cornerstone of his sociological framework and continue to influence modern sociological thought.
Weber&#;s work on rationality and rationalisation can be seen as an attempt to explain the unique characteristics of modern Western society. He sought to understand how and why the West had developed in a way that emphasized reason, calculation, and efficiency in various spheres of life.
I. The Concept of Rationality and Rationalisation
Rationality, in Weber&#;s view, refers to ideas and behaviors that are:
• Logically coherent and consistent
• Based on empirical knowledge
• Calculable and predictable
Rationalisation, on the other hand, is the process through which rationality is applied to various aspects of life. This process involves:
• The demystification of beliefs
• Secularisation of thought
• Formalisation of laws and organizations
Weber argued that the contemporary world is characterized by an
Max Weber: rationalisation and the iron cage of bureaucracy
Last Updated on January 26, by Karl Thompson
Max Weber’s Key ideas about modern industrial society and rationalisation are:
- Modern industrial society brought technological and economic advances
- But this was accompanied by increased rationalization and a bureaucratic structure…
- This structure imposed new controls, restricted individual freedoms, and eroded community and kinship ties.
- Bureaucratic efficiency has stifled traditional interactions, trapping us in an “iron cage of rationality.”
This post offers a deeper dive into the thought of Max Weber, for a more accessible understanding you might like this post on other aspects of Max Weber’s social action theory.
Max Weber’s thought: historical context
Max Weber is one of the founding fathers of sociology, along with Karl Marx and Émile Durkheim. Born in Erfurt into a German middle-class intellectual family, Weber received his doctorate in and held professorial posts at the universities of Berlin, Freiburg, and Heidelberg. His knowledge of economics, history, politics, religion, and philosophy serve as the terrain out of which so much sociological thinking in
Rationalisering utgjorde ett centralt begrepp i grunden för den klassiska sociologin, särskilt med avseende på den tonvikt som disciplinen lade &#; till skillnad från antropologin &#; på de moderna västerländska samhällenas natur. Begreppet presenterades av den djupt inflytelserike tyske antipositivisten Max Weber, även om dess teman har paralleller med den kritik av moderniteten som ett antal forskare har lagt fram. Ett förkastande av dialektism och sociokulturell utveckling präglar begreppet.
Weber påvisade rationalisering i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism, där målen för vissa protestantiska teologier, särskilt kalvinismen, visas ha förskjutits mot rationella medel för ekonomisk vinning som ett sätt att hantera sin &#;frälsningsångest&#;. Han hävdade att de rationella konsekvenserna av denna doktrin snart blev oförenliga med dess religiösa rötter och att de senare därför till slut förkastades. Weber fortsätter sin undersökning av denna fråga i senare arbeten, särskilt i sina studier om byråkrati och om klassificering av auktoriteter. I dessa arbeten anspelar han på en oundviklig rörelse mot rationalisering.
Weber ansåg att en rörelse mot rationell-juridisk
.