Hej, ja det låter logiskt. Frågan är vilka delar av huset/husen som man räknar in i "gemensamma delar" och som är styrande för denna klassificering? Någon som har erfarenhet av detta?
Två sammanbyggda enbostadshus tolkar jag som ett traditionellt parhus med skiljevägg mellan bostäderna och separata tomter, ingångar, värmepannor, ventilationssystem etc.
Ett fristående tvåbostadshus skulle kunna vara en villa med en del av huset som man inrett som en lägenhet (med eget kök och toalett). Självklart med egen ingång men i övrigt så är det en gemensam tomt, en gemensam värmepanna, gemensamt ventilationssystem etc.
Är det en rätt tolkning?
Från Boverket;
Gemensamma funktioner kan exempelvis vara tomt, loftgångar, entréer eller trapphus men även byggnadens utformning i övrigt kan ha betydelse. Gemensamma funktioner kan även vara tekniska funktioner såsom vatten-, avlopp-, värme- eller ventilationssystem.
Småhus är en byggnadstyp som är avsett som bostad för en eller två familjer. Vanliga former av småhus är friliggande villor, radhus, kedjehus och fritidshus. Småhus förekommer oftast i utkanten av städerna, i exempelvis villaförorter eller mindre samhällen.
Historik
Historiskt sett så fanns det två olika typer av enbostadshus, dels det urbana huset och dels det agrara huset. Det urbana huset förekom framförallt i de äldre stadssamhällena. Detta bestod vanligen av ett bostadshus ut mot gatan med innanförliggande ekonomibyggnader. Dessa kunde exempelvis utgöras av brygghus, stall och liknande. Dessa stadsgårdar var oftast sammanbyggda, både med sina egna byggnader och med angränsande gårdar. De småhus som låg på landsbygden var däremot oftast friliggande, liksom de flesta av ekonomibyggnaderna.
Kom till Sverige på talet
Under renässansen började de mer förmögna borgarna i Italiens städer att bygga sommarbostäder som komplement till sina bostäder inne i staden. Seden spred sig snabbt vidare och därefter började det byggas landerier i Sverige under talet. I städerna uppkom senare under talet en rörelse som kallades för trädgårdsstad. Detta var ett försök att förena stadens förd
småhus som inte är sammanbyggt med hus på grannfastighet
I samband med fastighetstaxering anges som undre gräns för fristående småhus att avståndet mellan bostadsdelar belägna på olika tomter inom detaljplaneområde vanligen skall uppgå till minst 9 m.
maison séparée des maisons voisines par une espace plus ou moins grand
Småhus
Ett småhus eller en- och tvåbostadshus är en mindre byggnad som är avsett som bostad för ett eller två hushåll, eller som fritidshus. Småhus förekommer oftast i utkanten av städerna, i villaförorter, i mindre samhällen eller på landsbygden.
Definitioner
I Sverige konstaterar Boverket att det inte finns någon lagreglerad definition av begreppet småhus. I stället hänvisar verket till Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer , TNC 95, som samlar vedertagna definitioner inom byggområdet.[1] Där definieras småhus som en byggnad som innehåller högst två bostäder under samma tak.[2] Omvänt kallas ett hus med tre eller fler bostäder för flerbostadshus.[3]
Skatteverket definierar i stället småhus som en byggnad med en eller två bostäder, och betonar att i fastighetstaxeringen görs ingen skillnad mellan permantbostäder och fritidshus. Skatteverket räknar även kolonistugor som småhus, trots att de formellt är lös egendom. I taxeringen förekommer det vidare begreppen småhusenhet, som även inkluderar obebyggd tomtmark avsedd för småhus, samt småhus på lantbruk som avser småhus på produktiva jordbruksfastigheter.[4]
Konsten att bygga villa
TOMT ATT BYGGA VILLA PÅ
Innan man ska bygga villa, eller ens planera hur villan ska se ut, är det viktigt att fastställa hur tomten ser ut. Tomtens yta, väderstreck och markförhållanden spelar stor roll i valet av vilken typ av hus man kan och får bygga. Det allra, allra första du ska göra är alltså att hitta en tomt. Var ska den vara belägen? Vill du ha en sjötomt, en tomt i staden, ute på landet, och med vilken utsikt? Tänk också på tomtens väderstreck, markförhållanden, utsikt och insyn. När du väl har bestämt dig och slagit till, då är det dags för planeringen.
PLANERA ATT BYGGA VILLA
När du väl har hittat, och köpt, din tomt är det dags att börja att planera och skissa. Hur ser din målbild ut? Och framför allt: hur ser din ekonomi ut? Tänk på vad familjen har för behov och utgå ifrån det när du planerar storleken, antal badrum, sovrum, hur stort köket ska bli och hur stora umgängesytorna ska vara. Tänk ut din absoluta drömvilla, och gör sedan om drömmen till en mer realistisk variant. När du är lite säkrare på vad du är ute efter kan det vara dags att kontakta ett byggföretag som kan åta sig byggprojektet.