13 studier: Lågkolhydratkost bäst för vikt, blodfetter och blodtryck.
Det har kommit en ny genomgång av 13 studier som jämfört effekterna av lågkolhydratkost eller kaloribegränsad fettsnål kost för vikt och riskfaktorer för hjärtsjukdom. Vinnare? Lågkolhydratkosten, i så gott som alla grenar.
Detta är alltså en så kallad metaanalys, där man försöker sammanställa ett antal studier på ett område, för att se vad det sammanlagda resultatet visar.
Den aktuella genomgången är publicerad i Obesity reviews. Den utvärderar 13 randomiserade jämförande studier gjorda mellan januari och Mars (dvs den nyaste och bäst genomförda studien är inte med &#; den hade också lågkolhydratkost som vinnare). Totalt ingick personer i studierna.
Resultaten blev som följer:
Vikt
Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna (trots fritt matintag) i genomsnitt gått ner fyra kilo mer än de kaloribegränsade fettsnåla grupperna. Denna skillnad var höggradigt statistiskt signifikant (p<0,).
Efter ett år var skillnaden mindre men fortsatt signifikant bättre för lågkolhydratkosten. I många av studierna höjdes kolhydratintaget successivt med tiden i lågkolhydratgrupperna, vilket kan vara en orsak till a
Blodfetter
Det är svårt att peka ut en enskild riskfaktor som orsak till rubbningarna av blodfetterna. Dåliga livsstilsmönster vad gäller kost och motion bidrar till utveckling av blodfettsrubbningar och till den inflammation i kroppen som påskyndar åderförkalkningsprocessen.
Mångdubblad risk med klassiska riskfaktorer
Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera klassiska riskfaktorer. Om en person till exempel har höga halter av blodfetter och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar minst fördubblad jämfört med en frisk person i samma ålder och med samma värden vad avser blodtryck och kolesterol. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken.
Tidigare hjärtinfarkt
Har man haft hjärtinfarkt är risken för en ny infarkt hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke återkommer för sjukhusvård eller avlider inom ett år. Att förändra livsstilen och att sänka halterna av blodfetter med medicinering är nödvändigt för att förebygga en ny hjärtinfarkt.
Diabetes
Diabetespatienter har ofta en kombination av lågt HDL, höga triglycerider och ibland klart högt kolesterol. Risken för hjärt-kärlsjukdom är 3 till 4 gånger högre än för
LCHF-dieten: Här är allt du behöver veta
Uppdaterad 24 juli
Det här är LCHF:
LCHF har länge varit en av världens mest populära dieter. Namnet står för Low Carb High Fat, vilket innebär att man äter lite kolhydrater och mycket fett. Exempel på vad man kan äta vid LCHF är ägg, kött och fullfeta mejeriprodukter. Dieten har varit omdiskuterad på grund av sitt höga innehåll av animaliskt och mättat fett – och det har bland annat kommit en uppföljare, LCHQ, där fokus ligger på nyttiga fetter.
Det finns olika rekommendationer kring hur fördelningen av näringsämnen ska se ut vid LCHF, men här är ett exempel:
- 75% Fett
- 20% Protein
- 5% Kolhydrater
Det finns också de som förespråkar 80 g protein, 80 g fett och 20 g kolhydrater per dag.
LCHF passar dig som:
Trivs med ett lågt intag av kolhydrater, vill slippa räkna kalorier samt äta mat som mättar bra.
LCHF passar inte:
Dig som behöver kolhydratrika livsmedel för mättnad och energi. Inte heller dig med högt kolesterol. Mättade fettsyror görs nämligen lättare om till kolesterol i kroppen. De biverkningar som beskrivits med LCHF är trötthet, illamående, förstoppning samt i vissa fall förhöjda blodfette
Vad innebär höga blodfetter? Varför får man det? Är det samma sak som kolesterol? Är det farligt? Varför?
Några av svaren får du här, tillsammans med tips på hur du sänker höga värden eller bibehåller dina värden på en sund nivå – utan läkemedel.
Ja, höga blodfetter och höga kolesterol betyder samma sak. Högt kolesterol är ingen sjukdom &#; men teorin är det i förlängningen kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Snabbt summerat.
Här följer en längre beskrivning av fenomenet.
► Läs också: Detta bör du veta om blodtryck
Finns olika sorters blodfetter?
Ja, det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider.
Kolesterolet delas in i LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. LDL står för low density lipoprotein och transporterar kolesterol från levern ut till vävnaderna. HDL står för high density lipoprotein och transporterar kolesterol till levern. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner.
Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen, vilket anses kunna leda till olika hjärt- och kärlsjukdomar.
Vilka är riskfaktorerna?
Mängden blodfetter påverkas av ä
.