Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom
Artros, eller osteoartrit som sjukdomen också kallas, är en kronisk sjukdom som drabbar var fjärde svensk över 45 år. Idag består behandlingen främst av fysioterapi och smärtlindring, men det finns inget sätt att bota sjukdomen.
Inom ett stort europeiskt forskningssamarbete pågår arbete för att kunna bygga upp den broskvävnad som slitits ned med hjälp av stamceller. Forskningssamarbetet kallas AutoCRAT, och har fyra års finansiering av EU. Samarbetet omfattar forskare vid lärosäten, forskningsinstitut och företag i Irland, Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland.
Stamcellsbaserad behandling
Den svenska delen av EU-projektet leds av Kristina Vukusic, forskare vid Göteborgs universitet.
Bild
– Inom AutoCRAT tar vi fram nya stamcellsbaserade produkter, som alla har potential att kunna bli en framtida behandling. Snart behöver vi inom projektet enas om vilket alternativ som har de bästa möjligheterna att bli en cellterapi för artros, säger Kristina Vukusic.
Det första alternativet som undersöks inom EU-projektet är mesenkymala stamceller, som är en typ av vuxna stamceller som tas från fettvävnad eller benmärg.
Et
Höftledsartros (coxartros) symtom, diagnos & behandling
Vid artros i höften har brosket inuti höftleden slitits ned vilket orsakar smärta och stelhet, framförallt vid belastning. För att minska dina symtom kan du stärka musklerna kring höften, vilket ökar stabiliteten och samtidigt motiverar brosket att reparera sig självt. Detta kan du göra genom att gå artrosskola, antingen via din vårdcentral eller digitalt.
Få hjälp med ledsmärta direkt i mobilen
5 minuter om dagen
Inga väntetider
Frikort gäller
+Patienter behandlade
Tecken på artros i höften
De första symtomet brukar vara att höften blir stel, vilket gör att du kan få svårt att gå och resa dig upp. Framförallt brukar det bli svårt att rotera benet utåt. Därefter är det vanligt att få ont i höften, framförallt vid belastning. Med tiden kan smärtan uppkomma även vid vila. Ett annat tecken på artros i höften är trötthet eller nedstämdhet. Detta beror på att kronisk värk tar mycket energi av kroppen och kan på sikt leda till nedstämdhet och depression.
- Smärta i höftleden i ljumsken som ibland ger utstrålning mot stuss och ned i lår
- Stelhet och smärta när du rör på dig efter att ha
Lansering av nytt läkemedel mot artrossmärta
Artrossmärta kan ibland vara svårbehandlad, speciellt om man inte uppnår tillfredsställande smärtlindring med grundbehandling.
Sedan 15 år tillbaka har det kommit ett flertal studier som rapporterat om en ny typ av läkemedel (tanezumab) mot artrossmärta. Tanezumab fungerar som en antikropp mot en så kallad ”tillväxtfaktor” för nerver, och är på så sätt avsedd att minska smärtor. Studierna har hittills varit fas-1 och fas-2 studier, det vill säga studier på mindre grupper. För att ett läkemedelsföretag ska kunna ansöka om att ett läkemedel ska bli godkänt, måste en fas-3 studie ha gjorts.
I den nya studien, som var en fas-3 studie (den sista fasen inom klinisk forskning som utförs på större grupper), undersöktes den smärtstillande effekten av läkemedlet genom att behandla deltagande patienter med knä- eller höftartros med antingen 2,5 mg, 5 mg eller placebo. Slumpen avgjorde vem som fick 2,5 mg, 5 mg, eller placebon och deltagarna var ovetande om vilken behandling de fått.
Både läkemedlet och placebon sprutades in i underhudsfettet (i magen eller i låret) vid
Metalljoner och metallpartiklar
Alla protesleder uppvisar slitage oavsett material. I leder där metall ledar mot metall som i ytersättningsprotesen, är slitaget normalt sett till volymen mycket litet. Det slitage som uppkommer består av metalljoner och ett stort antal mycket små metallpartiklar vilka dock kan vara biologiskt aktiva. Slitaget kan dock öka markant vid dålig positionering. Slitaget är högst under run-in-perioden och minskar vanligen efter ca 1 år efter operationen men upphör aldrig.
Olösliga metallpartiklar kan deponeras i leden eller tas upp i det retikuloendoteliala systemet (lymfa, mjälte och lever).
Genom korrosion och jonisering uppstår laddade partiklar vars koncentration kan mätas i blod, urin och ledvätska. Expositionen kvarstår så länge protesen ligger kvar. Det är för närvarande oklart vilka metalljonkoncentrationer som kan framkalla specifika hälsoeffekter. Kardiomyopati har rapporterats hos enstaka patienter med höga blodkoncentrationer av kobolt men då hos patienter med malnutrition. Neurologiska symtom har också beskrivits men då endast av typen enstaka fallrapporter. Orsaksambanden är ej klarlagda. I en rapport i Clinical Toxicology () fann man vi
Höftledsartroskopi ny teknik vid höftledssmärta
Fakta 1. Orsaker till smärta
Artros
Artros är en vanlig orsak till smärta från höftleden. Genesen till artros anges vara antingen idiopatisk eller posttraumatisk. Det har diskuterats huruvida femoro-acetabulär inklämning kan vara en bidragande orsak till artros i vissa fall, speciellt i relativt låg ålder, pga de associerade broskskador som tillståndet kan leda till [14].
Labrumskada
Vanligaste orsaken till skada på labrum är sannolikt femoro-acetabulär inklämning, men labrum kan även skadas i samband med trauma. Om labrum lossnar från kanten kan detta ge upphov till mekaniska symtom i form av upphakningar.
Dysplasi
Höftdysplasi, dvs en grund ledhåla, skapar en felaktig biomekanik i höftleden vilket kan resultera i smärta samt en ökad risk för artros.
Iliopsoas
Iliopsoassenan – den viktigaste höftböjaren – ligger på höftledens framsida. Vid så kallad »intern snapping hip« kan senan vid rotation alternativt flexions–extensionsrörelse av höftleden orsaka en ljudlig och ibland smärtsam knäpp. Icke-smärtsam intern snapping hip är mycket vanligt och förekommer hos många asymtomatiska personer. Smärta som är rel