Skånsk blommehöna
Blommiga teckning
Skånsk blommehöna är vår största svenska lanthönsstammarna. Namnet härstammar från det gamla skånska ordet för vitfläckig ”blommed” och syftar på hönans blommiga teckning med vita fläckar på mörk botten. I övrigt är färgen mycket växlande. Grundfärgen kan gå i svart, brunt, gråvitt, rött eller gult med en spräcklighet som beror på de vita prickarna längst ut på fjädrarna. Det förekommer även hönor som är gråblå med guldfärgad krage, ljust vitgrå med blågrå eller ljusbrun krage samt helsvarta hönor. Även tofsar och hel hätta kan förekomma.
Blommehönsen är lugna, tunga höns. Hönorna väger 2–2,5 kg och tuppen väger upp till 3,5 kg. Hönorna värper cirka ägg per år, men ruvlusten hos hönorna varierar. Äggvikten varierar mellan 45–70 gram.
Artbevarande arbete
Skånsk blommehöna var tidigare på väg att helt utrotas. På talet upptäcktes dock en sista rest av rasen i den skånska byn Vomb. Dagens skånska blommehöna härstammar från tre gårdsflockar i byarna Vomb, Tofta och Esarp i Skåne.
Blommehönan fick genbankstatus av Jordbruksverket , då rasen även fick sitt officiella namn. Genbanken drivs av Svenska Lanthönsklubben .
Skånsk Blommehöna
Beskrivning
Skånsk Blommehöna stammar från byarna Vomb, Tofta och Esarp på den skånska slätten.
När Blommehönsen en gång togs till vara, ruvade väldigt få djur. Detta tillsammans med den relativt goda värpning som Blommehönsen visat gör att man kan tro att de som hållit dessa höns var särskilt måna om att få många ägg och att de visste hur de skulle gå till väga.
Blommehönsen är vitprickiga – blommiga. De kallades ”di blommeda” av de äldre på slätten. Blommehönan kan vara svart, guldfärgad, ljusare gul eller trefärgad i grunden, med vitt i spetsen på fjädrarna. Blått förekommer. Då ett djur har två gener för blått ser det i stort sett vitt ut. Samma genetik som styr det blåa i Silverudds blå.
Blommehönan är en medeltung god värpare. De är relativt kompakta och robusta. Ofta mycket tama. De är duktiga fodersökare och är mycket härdiga emot vanligt förekommande sjukdomar i Sverige. Den är vaksam emot faror och klarar det svenska klimatet på ett utmärkt sätt.
Under åren till utvärderas och bedrivs avel på Blommehönan i Svenska Kulturhönsföreningens regi. Vi förbereder att Stambokföra rasen , men har redan skapat ett nätverk av uppfödare som samverkar inom fö
Skånsk blommehöna
Skånsk blommehöna är den största svenska hönslantrasen. Denna lantras härstammar från de tre skånska byarna Vomb, Tofta och Esarp[1]. Som många andra svenska lantraser var den på väg att utrotas på talet[2]. Den fick genbankstatus av Jordbruksverket , då rasen även fick sitt officiella namn. Genbanken drivs av Svenska Lanthönsklubben. Namnet kommer från dess blommiga fjäderskrud med grund av brungul till svart.
Hönans vikt är 2–2,5 kg och tuppens 2,5–3,5 kg. Äggen väger 55–60 g och har ljusbruna (ibland något prickiga) skal.
Ruvlusten kunde vara bättre och det är även ett mål inom genbanken att öka den.
Källor
Noter
Skånska Blommehöns
Skånsk Blommehöna är en högvärpande svensk lantras som kännetecknas av sin "blommiga" dvs vitfläckade fjäderdräkt. Den skånska blommehönan är en lugn och sävlig lantras. Den är ganska matfrisk under sin uppväxt med det kompenserar den med en hög äggproduktion senare. Blommehönan värper längst och mest av de raserna som finns på gården. Äggen är beige och normalstora.
Blommehönan har nästan allt man kan önska sig om man är sugen på att skaffa höns. Lugn, högvärpande och mycket vackra att se på. De är dock inte så sugna på att ruva fram nya kycklingar.
Mina blommehöns är anslutna till genbanken sedan Att vara ansluten till genbanken innebär att man får ett intyg när man köper djur från en genbanksbesättning och att det finns regler hur dessa ska födas upp. Genbanken är ansluten till Lanthönsklubben som bevarar gamla svenska lantraser. I genbanken säljer man djur mot ett genbanksintyg. För att få intyget gäller att djuret iär naturruvat och inte runder 8 veckors ålder vid salutillfället. Bara för att du har ett intyg är inte du ansluten hos genbanken. Lanthönsklubben har tydligt tagit ställning till att man ska främja naturruvning hos blommehönan och där
.