Metan – produktion, egenskaper och användning
Metan: allmänna egenskaper
Metan är den enklaste föreningen i den homologa serien av alifatiska kolväten. Molekylformeln för metan är CH 4 . Dess molekyl består av en kolatom och fyra väteatomer. Alla bindningar mellan atomer i metanmolekylen är kovalenta (sigmabindningar). De har experimentellt visat sig ha samma längd och energi. Vinklarna mellan bindningarna är lika vid °28&#;. Metanmolekylen har formen av en vanlig tetraeder. Följaktligen antar kolatomen sp 3- hybridisering.
Beredning och egenskaper
Metan är ganska vanligt i naturen, med naturgas som huvudkälla. Avlagringar av detta fossila bränsle finns oftast djupt under jorden eller på botten av hav och oceaner, varifrån det utvinns. Produkten som erhålls från sådana källor kallas ofta organisk gas, dvs gas som genereras från omvandling av organiskt material, under hög temperatur och högt tryck. Metan finns också i eldgas som följer med kolbäddar, samt i kärrgas som frigörs vid nedbrytning av växtrester. I det senare fallet är gasen produkten av en rad sönderfallsprocesser av organiska ämnen. Betydande mängder metan ackumuleras under havsbottnen i form a
De globale bestræbelser på at overvåge og reducere metanudledninger er en afgørende kamp mod klimaændringer, ifølge FN´s klimapanel IPCC.
Årsagen til klimaændringer har primært fokus på CO2, og det har ofte overskygget en anden potent drivhusgas: metan.
I de senere år har globale bestræbelser på at overvåge og reducere metanudledninger dog fået betydelig fart, idet man anerkender metans kritiske rolle i den globale opvarmning; omkring 25 procent af de klimaændringer vi har set indtil videre skyldes metan, ifølge eksperter.
Men her er den gode nyhed: Fordi metan ikke hænger så længe i atmosfæren som CO2, giver det os en mulighed for at tage relativt hurtige klimaforanstaltninger. Hvis vi reducerer metan-emissionerne, kan vi faktisk se en håndgribelig reduktion i de globale metanniveauer inden for blot et årti. Dette er igen med til at afbøde den øgede drivhuseffekt.
80 gange mere potent end CO2
Metan er cirka 80 gange mere potent end CO2 over en års periode og står for mindst en fjerdedel af den samlede opvarmning. Men det nedbrydes hurtigere i atmosfæren end CO2. Denne dobbelte natur af metan – høj potens, men relativt kort levetid i atmosfæren – placerer det s
Metan (CH4)
CH4, Metan
Namn PRTR | Metan (CH4) |
CAS nr | |
Molekylformel | CH4 |
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas och kallas ibland också för sumpgas eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer.1 Metan är en växthusgas. För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.2
Användning
Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas3, vilka bägge används som bränslen och för energiproduktion. Metan används också för detektion av strålning, som referensgas vid förbränning, vid kemiska synteser somt som bärare för kol inom metallurgi och kärnfysik.4
Källor och spridningsvägar
Det finns både naturliga och antropogena källor av metan. Koncentrationen av metan i atmosfären har mer än fördubblats på hundra år. De naturliga utsläppen är av ungefär sa
Metan
- För andra betydelser, se Metan (olika betydelser).
| Metan | |
| Systematiskt namn | Metan |
|---|---|
| Övriga namn | Gruvgas, Sumpgas |
| Kemisk formel | CH4 |
| Molmassa | 16,&#;g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | |
| SMILES | C |
| Egenskaper | |
| Densitet | &#;kg/m³ (25&#;°C, 1&#;at) &#;kg/m³ (20&#;°C, 1&#;at) &#;kg/m³ (0&#;°C, 1&#;at) 1 at = , kPa, kg/m³ = 1 x 10‾³&#;g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 23,2 mg/kg[1] (20 °C) |
| Smältpunkt | ,5&#;°C |
| Kokpunkt | ,6&#;°C |
| Faror | |
| Huvudfara | Mycket brandfarlig |
| NFPA | 4 1 0 &#; |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Den kemiska föreningenmetan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas. Metan kallas även sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel bottnen på kärr. Ett annat namn är gruvgas efter dess benägenhet att sippra ut i gruvgångar, där den sedan riskerar att antändas vilket gör den till ett a
.